HVB-hem och behandlingshem för unga är en viktig del av det svenska välfärdssystemet, men få vet egentligen hur de fungerar och vad de erbjuder. Ett erfaret HVB hem och behandlingshem är Risingegården i Finspång, Östergötland.
Vad är ett HVB-hem?
HVB är en förkortning för hem för vård eller boende och är en placeringsform som regleras i socialtjänstlagen. Det innebär att en ung person bor och får stöd eller behandling på ett och samma ställe, med personal på plats dygnet runt. Till skillnad från öppenvård, där man bor hemma och träffar sin behandlare ett par gånger i veckan, erbjuder ett HVB-hem en mer sammanhållen och strukturerad vardag.
Det är kommunens socialtjänst som beslutar om en placering, och det kan ske antingen frivilligt eller med stöd av LVU, lagen om vård av unga. Målgruppen varierar mellan olika boenden: en del HVB-hem riktar sig specifikt mot ungdomar med missbruksproblematik, andra mot unga med neuropsykiatriska diagnoser, och ytterligare andra har ett mer allmänt uppdrag.
Skillnaden mellan HVB-hem och behandlingshem
Begreppen används ofta synonymt i vardagligt tal, men det finns en distinktion. Alla behandlingshem är HVB-hem, men inte alla HVB-hem är behandlingshem. Ett renodlat behandlingshem har ett tydligare terapeutiskt fokus, det kan handla om KBT-baserade program, MI (motiverande samtal), återfallsprevention eller strukturerade behandlingsmodeller som exempelvis Hagsätramodellen eller ART, Aggression Replacement Training.
På ett behandlingshem för ungdomar är det vanligt att dagen är schemalagd i detalj: morgonmöten, skola, aktiviteter, enskilda samtal och gruppsamtal. Det är inte en tillfällighet, strukturen i sig är en del av behandlingen. Många av de unga som kommer till ett behandlingshem har levt i kaotiska miljöer under lång tid, och en förutsägbar vardag är i sig terapeutisk.
Norrköping och Linköping
Östergötland, och framför allt Norrköping och Linköping, har ett relativt stort utbud av HVB-hem och behandlingshem jämfört med många andra regioner i Sverige. Det finns flera förklaringar till det. Geografiskt sett ligger båda städerna längs E4:an med goda kommunikationer, vilket gör det praktiskt för kommuner från hela landet att köpa platser här.
Linköpings universitetssjukhus och den starka akademiska miljön i regionen har också bidragit till att kunskapsintensiva verksamheter inom vård och omsorg etablerats här. Det finns en tradition av socialt arbete och behandlingsverksamhet i Östergötland som lockar både erfarna behandlare och nya aktörer att starta upp.
För en ung person som placeras i Norrköping eller Linköping innebär det ofta ett avstånd från hemmiljön, vilket kan vara en medveten strategi. Att befinna sig på ett nytt ställe, utan gamla nätverk och destruktiva kontakter, ger bättre förutsättningar för förändring.
Hur ser en placering ut i praktiken?
En placering på ett behandlingshem börjar nästan alltid med en inskrivning och en behovsanalys. Under de första veckorna kartläggs den unges situation: bakgrund, hälsa, skolgång, familjesituation och behandlingsbehov. Utifrån det sätts en individuell genomförandeplan ihop, ofta i samarbete med socialtjänsten och ibland med den unga personen och familjen.
Placeringens längd varierar kraftigt, allt från några månader till ett par år beroende på problematik och hur behandlingen fortskrider. Skolgången är alltid en del av vardagen: antingen bedrivs undervisning direkt på behandlingshemmet eller så går den unge i en vanlig skola i närheten, ibland med stöd av personal.
Regelbundna uppföljningar med socialtjänsten sker under hela placeringen. Det är kommunen som fattar beslut om placeringen ska fortsätta, avslutas eller ändras.
Tillsyn och kvalitetskrav
Alla HVB-hem och behandlingshem i Sverige måste ha tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO genomför regelbundna tillsynsbesök och kan återkalla tillstånd om ett boende inte uppfyller lagkraven. Kraven gäller bland annat personaltäthet, personalens utbildning, hur dokumentation hanteras och hur klagomål från de boende tas om hand.
Det finns också krav på att varje placerad ung person ska ha en namngiven kontaktperson på boendet, en person som är extra insatt i just den individens situation och som fungerar som en trygg punkt i vardagen. I de boenden som fungerar väl är den relationen ofta avgörande för hur behandlingen faktiskt faller ut.
Att välja rätt behandlingshem
För kommuner och socialtjänst handlar valet av behandlingshem om att matcha den unge med rätt profil på boendet. En 15-åring med ett begynnande cannabismissbruk har andra behov än en 19-åring med lång historik av allvarlig problematik. De flesta behandlingshem i Norrköping och Linköping är tydliga med vilken målgrupp de riktar sig mot, och många specialiserar sig på ett snävt åldersspann, till exempel enbart ungdomar mellan 13 och 17 år.
Föräldrar och anhöriga som vill förstå mer om hur HVB-hem fungerar kan vända sig direkt till kommunens socialtjänst, som är skyldig att informera och involvera familjen i den utsträckning det är möjligt. Transparens är en grundbult i hur modern behandlingsverksamhet för unga ska bedrivas, även om det i praktiken inte alltid ser ut så.